Lagstiftningen förpliktar företagen att ta producentansvar

Producentansvaret gäller enligt Finlands lagstiftning de företag som har en omsättning på minst 1 miljon euro och förpackar i Finland eller importerar förpackade produkter till den finländska marknaden. Ansvaret gäller alla förpackningar samt det förpackningsavfall som uppkommer när de används. Statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall följer EU:s förpacknings- och förpackningsavfallsdirektiv samt Finlands avfallslag.

Lagstiftningen syftar till att:

  • minska mängden förpackningsavfall
  • öka användningen av förpackningar som material i nya produkter
  • förebygga uppkomsten av miljöskador och handelshinder
  • förebygga snedvridning och begränsning av konkurrensen genom jämlik behandling av förpackningsmaterial

Producentansvarets bestämmelser

Producenterna ska verkställa insamling, materialåtervinning och annan sophantering för förpackningar i enlighet med de krav som har fastställts i EU:s förpacknings- och förpackningsavfallsdirektiv samt i Finlands lagstiftning.

  • I Finland har förpackningsdirektivet verkställts genom avfallslag 1072/1993, statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall 962/1997 samt statsrådets förordning 987/2004 och 817/2005.
  • Genom lag 452/2004 kompletterades avfallslagen med 3 a kapitlet om producentansvar, som även legat som grund för förpackningarnas producentansvar sedan 1.9.2004. Ovan nämnda statsrådsbeslut 962/1997 och förordning 817/2005 ligger till grund för specificerade skyldigheter när det gäller återanvändning och återvinning.
  • Den nya avfallslagen 646/2011 trädde i kraft 1.5.2012. En ändring i lagen i januari 2014 förlängde övergångstiden för när förpackningarnas utvidgade producentansvar skulle träda i kraft. Förpackningarnas utvidgade producentansvar trädde i kraft 1.5.2015.
  • Statsrådet godkände 3.7.2014 utgående från avfallslagen statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall (518/2014). Där fastställdes förpackningarnas återanvändningsmål och förpackningsavfallets materialåtervinningsmål samt konsumentförpackningarnas materialåtervinningsansvar mer i detalj.

Insamling av konsumentförpackningar hör till producentansvaret

Insamling och materialåtervinning av konsumentförpackningar överförs helt på producenterna under åren 2015 och 2016. Producenterna står för de kostnader som insamling och materialåtervinning av förpackningsavfall ger upphov till samt ansvarar för att den finska lagstiftningens skärpta krav på materialåtervinning av förpackningsavfall uppfylls.

Det utvidgade producentansvaret för förpackningar trädde i kraft 1.5.2015. Då inledde mottagningsterminalerna sin verksamhet runtom i Finland. De arrangeras och finansieras av producenterna. Terminalerna tar avgiftsfritt emot det förpackningsavfall av glas, fiber, metall och plast som kommunerna och avfallstransportföretagen har samlat in. Terminalerna tar bara emot sådant förpackningsavfallsmaterial som har sorterats enligt producentsammanslutningarnas anvisningar.

Sedan 1.1.2016 har producenterna också ansvaret för insamling av konsumentförpackningar i Finland. 

Producenterna har ett nätverk med Rinki-ekopunkter där förpackningsavfall av fiber, metall och glas samlas in på minst 1 850 insamlingsställen och plastförpackningar samlas in på minst 500 insamlingsställen. Insamlingsställena finns huvudsakligen i närheten av butiker och goda trafikförbindelser.

Kommunerna kan komplettera producenternas insamling av konsumentförpackningar vid sina egna ekopunkter eller genom fastighetsvis insamling. Om producenterna eller kommunen inte arrangerar insamling från fastigheterna kan privata avfallstransportbolag sälja tjänster till producenterna och bostadsfastigheterna.

Lagstiftning om producentansvar nu och förr

Producentansvaret för förpackningar har funnits i Finlands lagstiftning sedan 1997. Statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall baserar sig på EU:s direkt om förpackningar och förpackningsavfall samt på avfallslagen i Finland. 

EU-direktiv

Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall

Ändring av förpackningsdirektivet genom direktiv 2004/12/EG

EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall 94/62/EG

Avfallslag

Lag om ändring av 127 och 152 § i avfallslagen

Avfallslag Nr 646/2011

Ändringen av avfallslagen Nr 452/2004
Avfallslag Nr 1072/1993

Statsrådets beslut och förordningar

Statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall Nr 518/2014

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall Nr 817/2005

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall Nr 987/2004

Statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall Nr 962/1997

Läs här också om faserna i de olika lagrevideringarna, som anknyter sig till lagstiftningen om producentansvaret för förpackningar.

2020

Finland kunde inte införliva kraven i de reviderade avfalls-, förpacknings- och förpackningsavfallsdirektiven i den inhemska lagstiftningen inom utsatt tid (5.7.2020). Regeringens proposition med förslag till ändring av avfallslagen torde överlämnas till riksdagen för behandling våren 2021. Då skulle de nya kraven i direktiven kunna införlivas i den nationella lagstiftningen sommaren 2021, dvs. ett år senare än det tidsschema som förutsätts i direktiven.

År 2020 pågick också den reform av lagstiftningen som förutsätts i SUP-direktivet (Single Use-Plastics). Detta direktiv om engångsplast utvidgar producentansvaret för vissa förpackningar bl.a. till att förebygga nedskräpning och att städa upp skräp. Kraven i SUP-direktivet ska införlivas i medlemsländernas lagstiftning senast 3.7.2021.

2019

En avfallslagstiftning är under beredning. De nya avfalls- samt förpacknings- och förpackningsavfallsdirektiven ska tillämpas i den inhemska lagstiftningen senast 5.7.2020. 

2018

EU:s direktiv 2018/852 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall. Målen för återvinning av förpackningsavfall höjs och sättet för att beräkna den mängd som återvunnits förändras.

2016

Den 1 januari 2016 inleds konsumentförpackningarnas insamlingssystem i enlighet med förpackningsförordningen, det vill säga det finns minst 1 850 insamlingsplatser för förpackningsavfall av fiber, metall och glas samt minst 500 insamlingsplatser för plastförpackningar.

2015

Avfallslagens utvidgade producentansvar träder i kraft även för förpackningarnas del 1.5.2015. Senast då ska producenterna ha ordnat med 30 mottagningsterminaler för det förpackningsavfall som kommuner och företag samlar in.

Förpackningsbranschens Miljöregister PYR Ab tar i bruk ett nytt företagsnamn: Finlands Förpackningsåtervinning RINKI Ab.

2014

Lagen om ändring av avfallslagen 646/2011 träder i kraft 27.1.2014. Övergångstiden förlängs när producentansvaret för förpackningar träder i kraft.

Statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall 518/2014 träder i kraft 10.7.2014. I förordningen fastställs mer detaljerat:

  • Nätverk av insamlingsplatser för konsumentförpackningar som producenterna ansvarar för
  • Strängare återanvändnings- och materialåtervinningskrav (2016 och 2020), separata mål för pantbelagda och icke-pantbelagda förpackningar

2013

Avfallslagens producentansvar träder i kraft 1.5.2013. Det utvidgade producentansvaret gäller ännu inte förpackningar. Proposition om ändring av avfallslagen för förpackningar samt ny förpackningsförordning på remiss. PYR och producentsammanslutningarna sitter med i ett flertal arbetsgrupper.

Till avfallslagen och förordningen framförs bland annat:

  • Längre övergångsperiod innan förpackningarnas utvidgade producentansvar träder i kraft
  • Strängare återvinningsmål för förpackningsmaterial och antal insamlingsplatser i Finland när det gäller konsumentförpackningar som producenterna ansvarar för

2012

Avfallslagen 646/2011 träder i kraft 1.5.2012. Beredningen av förpackningsförordningen fortsätter.

2011

Näringslivets ståndpunkt att bevara partiellt producentansvar för förpackningarna framförs till utskotten. Presidenten godkänner avfallslagen med fullständigt producentansvar för förpackningsavfall. Beredningen av förordningar i anknytning till avfallslagen inleds.

2010

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till avfallslag (RP 199/2010). PYR och förpackningsbranschens producentsammanslutningar sitter med i arbetsgrupperna.

2007

Miljöministeriet börjar bereda en ändring av avfallslagen utifrån EU:s ramdirektiv om avfall. PYR deltar i förhandlingarna.

2005

Statsrådets förordning 817/2005 om ändring av statsrådets beslut 962/1997. Materialåtervinnings- och återvinningsmål för förpackningsmaterial fastställs fram till år 2008.

2004

Ändring av förpackningsdirektivet 94/62/EG genom direktiv 2004/12/EG Reformen av ramdirektivet om avfall (WFD) inleds i EU.

Lag om ändring av avfallslagen 452/2004. NTM-centralen i Birkaland utses till övervakande myndighet för producentansvaret

1997

Statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall 962/1997 träder i kraft.

Förpackningsbranschens Miljöregister PYR Ab grundas.

Partiellt producentansvar för förpackningar: av allt förpackningsavfall ska sammanlagt 61 viktprocent återvinnas. Finlands miljöcentral utses till tillsynsmyndighet för producentansvaret.

1995

Näringslivets och miljöministeriets avtal: i Finland svarar förpackningsbranschen för återvinningen av förpackningsavfall i enlighet med direktivet.

Finland blir medlem i Europeiska unionen.

1994

Direktivet om förpackningar och förpackningsavfall 94/62/EG träder i kraft i EU-länderna.

1993

Avfallslagen 1072/1993 träder i kraft.